|
1. Hur tjocka var tunn och tjock spatie i förhållande till
fyrkanten?
En tjock spatie hade tjockleken 1,5 punkter och en tunn spatie hade tjockleken
1 punkt, oberoende av grad. I den vanligaste brödstilsgraden, korpus (10
punkter) var alltså en tjock spatie lika med 3/20 fyrkant och en tunn
spatie 1/10 fyrkant.
2. I den normalplan för svensk antikvakast som är avbildad i
Svensk uppslagsbok finns, förutom "fyrkanter", "halvfyrkanter",
"1/3 fyrkanter", "tjocka spatier" och "spatier",
markerade "kvadrater" och "halvor". Vad var det?
Alla de nämnda termerna står för utslutningstyper, dvs typer
som är lägre och därför inte lämnar avtryck på
papperet. Kvadrater var utslutning med bredd på 2, 3 och 4 cicero, och
de användes bland annat för att fylla ut utgångsrader i slutet
av stycken. "Halvor" står i det här sammanhanget för
halva slitsor, dvs kvartsfyrkanter. "Slitsa" var ett äldre ord
för halvfyrkant, det normala ordmellanrummet under 1800-talet.
3. Man hade tydligen en kast, det vill säga fackindelad låda,
för varje typgrad av ett typsnitt. I den anglosaxiska typografin hade man
i stället en "case" för versaler och en annan för gemener.
Är det därför olämpligt att på svenska använda
termen "kast" för engelskans begrepp "case"? Det kan
vara praktiskt i sådana specialiserade termer som "kastokänslig"
om programspråk där till exempel "antal", "Antal"
och "aNtal" bara är tre olika sätt att skriva samma identifierare,
inte tre olika identifierare.
Varje kast innehöll alltid en stil, dvs en grad av en viss snittvariant
av ett typsnitt. Detta gäller för alla länder. De kaster som
användes för sättning av brödtext var stora och tunga, och
för att göra dem hanterliga delade man upp dem i två halvor.
I Tyskland och Sverige var kasten delad i en vänster kasthalva och en höger
kasthalva, vilka båda hade versaler upptill och gemena nedtill. I England
och USA var den delad i en övre och en nedre kasthalva. Var och en av dessa
kasthalvor kallades "case", och den övre och den nedre kasthalvan
bildades således "a pair of cases". Den övre kasthalvan
("upper case") innehöll versaler och kapitäler, medan den
nedre ("lower case") innehöll gemena. Benämningarna "upper
case" och "lower case" har sedan överförts från
lådan till innehållet i lådan. Den engelska termen "case"
i den överförda betydelsen motsvaras inte av "kast" på
svenska. I stället använder man termen "skift", som har
motsvarande betydelse i skrivmaskinsvärlden. "Case sensitivity"
motsvaras därför på svenska av "skiftkänslighet".
4. Är "brödtext" och "löpande text"
samma sak, eller kan man med "brödtext" mena allt som sätts
med den typgrad som används för löpande text, inklusive poesi,
tabeller, matematiska formler och figurtexter?
Brödtext är bara den huvudsakliga löpande texten i en publikation.
Rubriker, ingresser, bildtexter, fotnoter, tabeller, formler, register, förteckningar
och liknande ingår inte. Möjligen kan själva poesin i en poesibok
betraktas som brödtext.
5. Enligt SU är 1 typografisk punkt = (1/2660) m, enligt NE är
1 didotpunkt = 0,376 mm. Skillnaden är 0,16 promille. Vilken encyklopedi
har rätt?
Den typografiska punkt som användes vid blysättning i Sverige,
didotpunkten, var exakt 1/2660 m, alltså 0,3759 mm. Det mått som
anges i NE är alltså avrundat till tre decimaler.
6. Följande namn på typgrader framgår av SU. Finns fler?
Vilka av dessa fortfarande i bruk?
3 p brilliant
4 p diamant
5 p perl
6 p nonpareil
7 p kolonel
8 p petit
9 p borgis
10 p korpus
12 p cicero
14 p mittel
16 p tertia
20 p text
28 p dubbelmittel
36 p kanon (uttal?)
48 p konkordans, fin missal
60 p grov missal
Andra namn har förekommit för några av graderna, exempelvis
"mignon" för 7 p och "sekunda" för 20 p. Av de
vanliga graderna saknar listan bara 24 punkter, "tvåcicero".
Större grader än de ovannämnda angavs som multipler av petit
eller cicero: 7 petit = 56 punkter, 8 petit = 64 punkter, 6 cicero = 72 punkter,
8 cicero = 96 punkter osv. "Kanon" har betoningen på första
stavelsen. Inget av dessa namn används i dag för att ange typgrader
– man anger måttet i punkter i stället.
7. Vilket system för typografiska mått används nuförtiden
mest i Sverige, didot-punkter, point+pica, metersystemet?
Vid digital textproduktion anges grad och radavstånd i postscript-punkter
som är lika med 1/72 tum (0,3527777 mm). Övriga mått anges i
millimeter.
|